Adhd del 1.
Kategori: Allmänt
Jag läste någonstans på Facebook att adhd är en superkraft.
Den meningen var något som gjorde mig provocerad.
Adhd är en diagnos, en diagnos som för resten av livet kommer innebära att man behöver ta sina tabletter för att fungera. Mina tabletter, Elvanse, tar jag 40 mg av 1 gång om dagen.
Dagarna då jag tar min medicin mår jag bättre. Saker och ting blir mer organiserat uppe i skallen men samtidigt bidrar dom till alla möjliga bieffekter. Dagarna jag inte tar dom? Jag känner mig konstig, adhdn kickar in och jag kan knappt lyssna på en 10 minuters konversation innan jag tröttnar och måste avbryta eller studsa runt.
Sömn? Existrerar inte. Hjärnan snurrar oavsett om jag tagit tabletterna eller ej, och jag har svårt att ligga ner för att hitta mitt såkallade "inre lugn". Alla ljud, stora som små stör mig och jag kan inte nonchalant ignorera ljuden utan dom växer sig högre och högre. För lite sömn gör mig till en irriterad och trött människa.
Fokuset? Finns knappt utan tabletterna. Varenda sak kräver min fokus. Om jag så ska städa eller gå ner med soporna så känns det som energin för 72 dagar har tagits rakt ur mig av en så simpel sak. Jag överanalyserar även dom enklaste uppgifterna. Ständiga frågor utan konkreta svar är en del av min vardag.
Adhd är inte en superkraft.
Adhd är en diagnos som bidrar till en hjärna som övertänker, överanalyserar, som inte kan hitta fokus och som ständigt är orolig och uppvarvad.
Överanalysering leder till negativt tänkande, att dåliga beslut fattas, och att man förstör för sig själv.
Oron leder till att man ständigt går runt med en klump i magen.
Adhd är en tendens till att förstöra viktiga relationer, att fatta fel beslut utifrån att man antingen gjort dom impulsivt eller överanalyserat dom så pass så att man inte längre vet vad som är rätt eller fel. Adhd är en ständig kamp med mediciner som ska kombineras och testas. Bieffekter som påverkar ditt vardagliga liv och som får din kropp att fullständigt go bananas.
Jag önskar att jag vore normal. Att jag hade en hjärna utan adhd.
Att jag kunde sköta mitt liv, min familj och mina ärenden utan mediciner.
Att jag kunde lyssna på min sambo i flertal timmar utan att känna behovet av att jag nästan exploderar och måste gå därifrån.
Adhd är INTE en superkraft.
